Berättelsen om mitt måleri

Du finner mig och min konst i ett blått kök av anno 1926, där jag numer har min ateljé med dagljusrör i taket och med fönster åt norr och öst. Du finner mig på Carlstad Art Gallery och som portrattmalerskan på på Instagram. Och ... om du vill är det möjligt att köpa min konst till din egen vägg!

Konstnären Sven Ekdahl hade hjälpt mig välja ut arbetsprover som väckt konstfacks intresse. Men så skulle jag dit också, till Järdet, tillsammans med de andra lyckligt utvalda, för att lösa fler uppgifter. Jag var arton och hade hunnit ordna bostad på Walhallavägen. Jag kände mig förväntansfull och redo. Men när jag efter någon vecka fick brevet där mitt namn inte fanns bland dem som antagits för att börja höstterminen på konstfack, var min besvikelse stor. Jag gick färdigt gymnasiet istället ...

Ekdahl, som varit bildlärare i många år, hade ordnat bra resurser för konsten på Tingvallagymnasiet och jag fick ta för mig av all den linneduk och konstnärsoljefärger jag behövde (ja det finns två sorters oljefärg; studie- och konstnärskvalitet). När det var öppen jurybedömd höstsalong på Värmlands museum, antogs tre av mina verk – alla målade i Tingvalla gymnasiets underbara, ljusa  bildsal. Och alla såldes. Olja var min grej!

Höstsalongerna var årets höjdpunkt. Bland mina favoritkonstnärer var Bengt Olson och Gerd Göran och så fanns det en Lars Lerin som målat en interiör som jag tyckte om. Kenneth Börjesson fascinerade mig också mycket ...

Mellan höstsalongerna, om helgerna, besökte jag stadens gallerier tillsammans med mamma. Jag insöp konsten och jag studerade den. På Galleri Art hade Mats Rydstern sålt det mesta. Jag hade turen att köpa ett av hans verk. Mats skulle nu komma att bli som en mentor för mig under en period (vilket jag är osäker på om han minns idag). Det såldes konst på 80-talet! Mamma och jag hade några konstutställningar tillsammans, i Båsta, i Uddeholm, i Karlstad. Hon med akvareller och jag med oljor.



1988 flyttade jag till Göteborg för att gå konstskola, och kom att bli kvar i den västra landsändan fram till 2000. 1989 seglade jag i världens minsta båt genom tiderna över norra nordatlanten i den legendariska båten ”Bris” – och jag skulle under under de här åren, på västkusten, komma att utveckla mitt porträttmåleri.

Jag har sedan dess målat landshövdingar, rektorer, präster och jag har målat porträtt för privata samlingar. Mitt signum är att ”porträttera med kärlek och respekt”.

Parallellt med mitt porträttmåleri i klassisk stil, målar jag gärna lekfullt i udda färgkombinationer.

Vid millennieskiftet flyttade jag (efter ett par års uppehåll i Arvika) till Stockholmstrakten för att i maj 2020 – efter trettiotvå år – återvända till fädernesjorden. Till Värmland. Jag skulle komma att bo i det hus jag beskriver i boken ”Hemlängtan – om drömmar och huskärlek”. (Jo, jag tycker mycket om att göra böcker också. Och att flytta runt växter i min trädgård och föreställa mig hur det kommer att se ut om tjugo år!)


HÄR ÄR NÅGRA TIDNINGSARTIKLAR OM MIG.

KLICKA HÄR!


0
MENY Alla mina livBok – Tjänster Konst – Kontaktartschool – 


KONTAKT
telefon 076-19 90 766 mejl olga.magnussongmail.com


 © Olga Magnusson, 2019-2020

 .